Vi pantar mer än någonsin – för miljöns skull

Vid pantautomaten Foto: Crelle Fotograf

Återigen kan Pantamera summera ett år med rekordstor pantning. Under 2019 pantade vi över 2,15 miljarder (2 151 563 342) burkar och PET-flaskor i Sverige. I snitt pantade varje person 208 förpackningar (201 stycken år 2018). Årets sammanlagda pantning motsvarar en besparing på ca 180 000 ton koldioxid.

Vi i Sverige är bland de bästa i världen på att panta. Under 2019 pantades nästan 150 miljoner fler burkar och flaskor än året innan. Pantningen ökade i stort sett över hela landet. Sammanlagt har drygt 43 000 ton aluminium och PET-material sorterats i Pantameras anläggning för att återvinnas till nya burkar och flaskor.

– Förra året firade det svenska pantsystemet 35 år och för varje år har vi lyckats öka antalet pantade burkar och flaskor, vilket ger en stor miljövinst. Idag pantas nästan 85 procent av alla förpackningar, och då tillkommer att ytterligare cirka 10 procent samlas in och tas om hand i Norge till följd av den stora gränshandeln, säger Bengt Lagerman, vd på Pantamera/Returpack.

Gränshandeln påverkar på flera sätt

Gränshandeln bidrar alltså till att en stor mängd svenska burkar och flaskor tas om hand i Norge, vilket gör att de inte kommer in i vårt pantsystem. Men gränshandeln är också en viktig anledning till att de län och kommuner som ligger vid den norska gränsen är de som leder pantligan i Sverige. Värmland är det län med högst snitt per person, 407 burkar och flaskor, och Strömstad är den kommun med mest pantning, hela 5126 förpackningar i snitt per person.

– Den omfattande gränshandeln påverkar pantstatistiken på flera sätt och har gjort under flera år. Värmlands län och Strömstad kommun har länge legat i panttoppen och så ser även 2019 års statistik ut, säger Katarina Lundell, kommunikationschef på Pantamera/Returpack.

Andra platser där det pantades mycket under 2019 är län med stora semesterorter, som Jämtland med Åre, där man har pantat i snitt 326 förpackningar person. Även på Gotland pantades det mycket, med i snitt 254 förpackningar per person.

Högt förtroende för pantsystemet

En färsk SIFO-undersökning som Pantamera låtit göra visar att förtroendet för det svenska pantsystemet är mycket högt. Hela 83 procent uppger att de har ett stort eller mycket stort förtroende. Enligt samma undersökning uppger 99 procent av svenskarna att man pantar och att den främsta anledningen är miljöaspekten.

– Många vet att de gör en viktig insats för miljön genom att panta sina burkar och flaskor i vårt system. Man anser att det är ett trovärdigt system som säkerställer en hög klimatnytta i och med att förpackningarna materialåtervinns till nya burkar och flaskor, säger Katarina Lundell.

Pant – ett effektivt verktyg

Pant betyder att en konsument, i samband med köp av dryck, lånar en burk eller flaska mot en avgift. Avgiften betalas sedan tillbaka när man pantar. Det svenska pantmärket har blivit en stark symbol för återvinning och pantning är idag ett naturligt inslag i svenskarnas vardag som leder till stora miljöbesparingar.
– Panten har visat sig vara ett mycket effektivt verktyg för att skapa ett önskat beteende – ett nudgingverktyg, helt enkelt. Idag har pantning blivit en del av svenskarnas vardag och är självklart för de allra flesta, säger Katarina Lundell.

Fler produkter kan pantas

De senaste åren har pantsystemet utvecklats och öppnats upp för frivillig anslutning av saft- och juiceförpackningar.

– Av erfarenhet vet vi att det kan ta lite tid innan en ny produkt kommer i kapp, men vi ser att pantningen av saft- och juiceförpackningar verkligen omfamnats av konsumenterna och den ökar konstant, även om de ännu inte är uppe på samma höga nivå som övriga, berättar Katarina Lundell.

Se bifogad pantrapport med specifik statistik för Sveriges alla län.

Fakta

Antalet pantade burkar och flaskor per person under 2019: 208 (201 st år 2018)
Totala antalet pantade burkar och flaskor under 2019: 2 151 563 342 (2 051 703 713 st år 2018)

Frivilligt anslutna produkter (som inte måste ingå i svenska pantsystemet)
Saft: Återvinningsgrad: 71 procent (65 procent 2018)
Juice: Återvinningsgrad: 61 procent (49 procent 2018)

Koldioxidbesparing
Uträkningen bygger på beräkningar i Livscykelanalysen som Returpack tog fram under 2018. Enligt den sparas i snitt 45 g CO2-ekv per flaska och 100 g CO2-ekv per burk.